Papperslösa i Sverige

Att vara papperslös innebär att man befinner sig i ett land utan tillstånd. Tidigare har uttrycket illegal invandrare använts men idag anser man att det har en negativ värdeladdning och brukar därför undvikas. I Sverige gäller Schengenavtalet vilket innebär att EU-medborgare rör sig fritt mellan gränserna, men någon som inte är EU-medborgare måste ha tillstånd för att få vistas i Sverige, i form av ett visum eller ett uppehållstillstånd. Oftast gäller individens visum även för övriga Schengen-länder under en period, vilket möjliggör resor mellan länderna. Ett visum räcker emellertid högst 90 dagar och vill man stanna längre är det uppehållstillståndet man ska ansöka om. En individ kan således bli papperslös efter en legal inresa i landet genom att stanna längre än vad som är tillåtet. Det är svårt att uppskatta hur många papperslösa människor det befinner sig i Sverige, men man brukar säga att det rör sig mellan 10 000 och 50 000 personer.

Svårt att söka vård

Papperslösa människor riskerar sämre fysisk och psykisk hälsa. De befinner sig på en särskilt utsatt och sårbar position, där de saknar tillgång till välfärdssystemen och som övriga samhället. Bristfälliga arbetsvillkor och boende med låg standard är stora riskfaktorer för många papperslösa. Om de råkar ut för en olycka på arbetsplatsen eller i hemmet är det ingen enkel sak att söka vård, och det är därför inte ovanligt att papperslösa dör yngre. I Sverige behövs ett uppehållstillstånd för att en individ ska ha samma rätt till vård som en svensk medborgare. Sedan 2013 behöver inte asylsökande och papperslösa själva bekosta sin vård, och deras rätt till hälso- och sjukvård har förbättrats, även om den fortfarande är begränsad. Som vuxen har man rätt till vård som inte kan vänta, vilket även gäller tandvård och mödrahälsovård. Medan barn har samma rätt till kostnadsfri vård som bosatta barn. På en del ställen har vårdgivare bristfällig kunskap om vad lagen säger och det händer att de vill ha något sorts bevis för att patienten verkligen är papperslös, vilket skapar ytterligare svårigheter för papperslösa att söka vård. Behovet av att hålla en låg profil och behovet av vård är därmed något som kan krocka ordentligt.

Dödsfall under asylprocessen

I Sverige ser vi ganska många asylsökanden varje år och under 2016 var det strax under 29 000 personer som sökte asyl. Asylprocessen är en lång och utdragen process som ibland kan ta upp mot tio månader. Det händer således att människor avlider innan de fått uppehållstillstånd och förblir nästintill papperslösa. Under 2015 var det 52 personer som avled i väntan på besked. Det kan vara svårt att veta för både församlingar och begravningsbyråer hur de ska hantera fall där någon saknar personnummer eller inte har någon anhörig. Många gånger kan kostnadsfrågan bli en svår nöt att knäcka. En begravning kan kosta mycket pengar och det finns mycket runtomkring som man kan behöva ta ställning till. För en mer djupgående beskrivning om allt som rör begravning finns information på begravningsbyråguide.se. I Sverige är det dödsboet som ska betala kostnader kring begravningen, men när dödsboet inte har några tillgångar så är det kommunen som får ta över kostnaden. Kommunen betalar dock endast för det mest grundläggande.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *